Hjärtat går sönder

Om några minuter sker det.  Om några minuter rullar vi ut från garageuppfarten med livet nedpackat i kartonger.  Vi ska flytta till Stockholm och jag är ett mentalt vrak. Jag är fylld av förväntan, förtvivlan, lycka, sorg, spänning och saknad. Allt på en och samma gång. Det är jobbigt. 

Jag åker om några minuter ifrån min trygghet, mina vänner och familj men värst av allt är att min prinsessas svans snart kommer sluta vifta. Hon kommer om några minuter förstå att hon inte kommer få följa med och de smärtar. Det smärtar mer än vad jag står ut med.  Min älskade prinsessa ska inte följa med mig till Stockholm. Inte än. 

Jag är redan i tusen bitar och värre blir det. Tur att jag har Blixt i bilen som oroligt tittar på mig. Han känner att jag är ledsen och viftar lite på svansen i ett försök att göra det bättre. De hjälper inte. 
Känner mig som världens sämsta hundägare även om jag vet att hon kommer få följa med upp om några månader men det hjälper inte mot samvetet. Det otroligt dåliga samvetet över att lämna sin bästa vän. Sin prinsessa. Sin älskade lilla tjej kvar. Ensam. 
Tårarna får rinna, jag orkar inte stoppa dom. Vill inte stoppa dom för det får inte plats med mer känslor i kroppen nu. Det räcker. 

Jag älskar dig sessan. Mamma älskar dig så otrolig mycket!! 

Dags att ta sig samman och rikta fokus mot de nya äventyren. 
Detta KOMMER bli grymt kul!