Visst är det rätt härligt med ett nytt år? Möjligheterna att göra en "omstart". Sätta nya mål, utvärdera de 365 dagarna som gott och bara ge järnet för att få 365 nya dagar som är liiiite bättre? Jag älskart! Jag har redan knäckt ett av mina egna mål [jag har många små] och det är en grym känsla! Idag började jag på två andra som är en blandning av mål och utmaningar. En aningen större men roliga. Nummer ETT: Rappis attityd. Ni har hört de förut, prinsessan som kört stenhårt på "om jag ser döende ut och är lat så kommer matte antingen sänka kraven eller ge upp" vilket jag tyvärr även gjort. Någon träning då och då har jag orkat hålla ut och hon har gett med sig men 9 av 10 gånger så är det hon som gått vinnande ur det hela. MEN nu är det 2014 och jag är trött på detta. Sjukt trött. Så idag fick de bli operation "mosa dålig attityd!" med planen att hon inte skulle kunna vinna de minsta på att gå in med attityden att de är tråkigt när jag VET att hon tycker det är kul. Tyvärr har jag ju en ganska smart hund som ofta ligger tre steg före mig… men det går lura henne! Hon ÄLSKAR ju att springa så varför inte börja med LÅÅÅÅNGA inkallningar?! Hon har ju haft en tendens att sitta kvar och bara tittat på mig som om jag pratade arabiska när jag kallat in innan och kommit förta på andra. Samma sak idag bortsätt från att jag inte gav något andra kommando utan istället dumförklarade henne med blicken. Tycker att man efter två år ska veta vad man heter. Beröm när hon började springa = ökad fart. Fint avslut och sen lämnade jag henne direkt för en ny inkallning. 5 omgångar senare tjuvstartade hon ;) Mohahaha jag visste väll att hon tyckte de va kul! Lite fritt följ på det men med "fot" utbytt mot "här" och där fick hon ärlig respons på hennes kontakt. Ja mena dom ögonen har en direktlänk till mina smilegropar. Kan inte hindra det! 3 minuter senare gick hon med världens vackraste ögon och även en svans som viftade!!! Slutsats från träningen. Matilda vs attityd 1-0 Utmaning nummer TVÅ: Apportering med Blixt, kan tyckas vara ett mesigt mål men det är inte så lätt som de låter. Vi har killen som har mycket fart under sina tassar och mycket will-to-please men han har även lätt att trycka på knappen "EXTREM" och det är då det blir lite knasigt. Då blir det mycket fort och lite rätt som i sin tur leder till lite frustration hos mig vilket gör att Blixt vill börja stressa då han inte förstår. Fullt förståeligt egentligen. Han har sen tidigare fått dela upp momentet och det gjorde vi även idag. En genomgång i hanteringen hos mig och nötte den tills vi var överens om [läs han gick med på att göra som jag ville om han fick springa sen] vad som är ok och inte. Körde sen kast där vi fick diskutera lite vad som ingår i begreppet "rumpan i backen"… för att sen låta honom köra in och ut sträckorna. Kände att jag för en gångs skull faktiskt hade behållt lugnet och att min hund gjort detsamma. Ingen stress, ingen frustration utan FOKUS. De ni! Hade en kortare konversation med mig själv om jag skulle våga sätta ihop allt EN gång för att se om något gått fram. Vägde för och nackdelar innan jag bestämde mig för att köra. Friskt vågat, hälften vunnet. I värsta fall får vi väll börja om. Tog in honom. Kastade, han satt kvar. Skickade, fin fart ut och bra gripande. Riktigt fin fart in. Sen kom jag av mig när jag helt plötsligt hade en hund som satt fint framför mig och lugnt höll sin apportbock i ett järngrepp. Tog loss den och kom på mig själv i att hålla andan. OM han skulle släppa så innebar det att vi faktiskt gjort vår FÖRSTA apportering och det bra. Han släppte!!! Nu är det bara hålla tummarna att han kommer ihåg lite av detta till nästa träning så vi kan starta på ruta 2 istället för 1 i alla fall. Hade varit trevligt :)
2 Kommentarer
Cia
1/4/2014 03:47:19 am
Gött!! Vi måste bestämma en dag vi kan träffas o köra lite lydnad nu då.. Kram
Svara
Lämna ett svar. |
KontaktHar du frågor eller vi kontakta mig så gör det på: Archives
December 2015
Categories
Alla
Länkar värda att klicka på! |